gråter mig i bitar
vartannat ord jag sa mellan mina snyftningar.
om jag ändå hade en dröm. ett självklart val. inte denna ångest. detta velande. eller oro.
jag blir knäpp. jag går snart under. ända ner till botten. men därifrån kan det väl bara gå upp?
doppar huvudet i tandkräm
ska göra ALLT för att bli av med denna nedrans förkylning. den släpper ju fan aldrig.
och TUNISIEN står och bankar runt hörnet.
så nu ska jag koka hett vatten. spruta i lite tandkräm eller munvatten. en handduk över
huvudet och andas mint.
någon som har tips på andra förkylningstricks? hit me.
dumma dumma elaka TRE
ditt saldo är nu 151,92kronor. ikväll när vi sitter hos beckis och myser i soffan kollar jag mitt
saldo av ren rutin;
0,00 kronor.
SAY WHAT? har fan inte rört mobilen. vi snackar två tre ynka sms. som jag dessutom skickar gratis.
nehene. det ska ni fan inte få komma undan med! ska genast ringa tre's kundtjänst imorgon bitti.
mina 150 pjucks ska in PRONTO! borde faktiskt få en slant extra.
lite besviken men det kanske var lika bra
. . it's the story of my life. time to get used to it.
målade mina naglar turkosa
för att man ska klaga på det underbara vädret ute men idag har det var lite jobbigt.
febertemp och varm varm utetemperatur är no good match.
är helt färdig och det känns som om mina kinder sitter uppe vid ögonbrynen.
fröken daniel sa att feber är ett försvar mot bakterier och sätter igång immunförsvaret.
så vad fan väntar den på? kör ut skiten så jag kan bli frisk.
pappa kommer hit på lördag
blir lika fint som jag föreställer mig.
och jag börjar bli SERIÖST orolig över hur jag ska klara mig med pengar. hade räknat
med att låna av pappa men han hade lån på det nya huset att betala av and so on. men
det ordnar vi sa han. men jag är inte så säker på det.
mitt konto just nu innehåller kanske 19 kronor. 800 på sparkontot men de kan jag inte
räkna med då de går till resekassan i Tunisien.
csn denna månad (maj) kommer ge mig 4000 kronor. som går direkt till min hyra.
sen kommer det roliga. räkningar. mat. pendelkort till kungsbacka.
och eftersom jag inte börjar jobba förrän vecka 26 så kommer första lönen inte komma
tillräckligt fort.
WHAT TO DO?
förkyld som satan
men jag behöver nog kurera mig så att jag är laddad till fredag. då ska det skrivas
power point om matspjälkningsystemet. möte med gun om specialiseringar. sen blir
det fin fin föreläsning.
snart bedtime. hoppas det blir lite lättare att nana inatt.
fanhelveteskitpissrumpaasbajsfuckåhhhhhhhhh
så fuckar resultatet! åh. pallar inte med krångel. jag har sjukaste HUVUDVÄRKEN efter
att ha stirrat på en energisugande skärm i timmar. jag har vart lite dålig på att äta idag
och de där kapitlena i fysik är fortfarande OLÄSTA.
vill bara rulla ihop till en boll och DÖ. åh vad jag inte klarar av motgångar när jag är trött,
hungrig och har huvudvärk. jag blir som en treårig bebis som bryter ihop på golvet -
sparkar, skriker och tårarna sprutar. fastän jag vet att det inte hjälper ett dugg.
palla ta sig ut
orka ta sig ut. hade önskat en myskväll med film och något gott. eller cirkus med
syskon och syskonbarnen.
vädret, lägenheten, pengar, plugg får mitt humör att åka skepprakt ner åt h*lvete.
tar en dusch och hoppas att det stiger lite.
på gränsen till migrän
var inget att stressa upp sig för. det var tydligen inte ens nödvändigt att läsa hela boken.
typiskt. jag som panikläste den på ett par timmar. till ingen nytta. det blev inga vidare
diskussioner. under sista föreläsningen grusade det i ögonen. vänstra tinningen höll på
att explodera. pulserade. kisade med ögonen. värk värk värk. rotar igenom väskan efter
ipren. inget. snälla lotta bjuder mig på en alvedon som smälter i munnen. testa det - en
riktig upplevelse!
skippar träningen idag för jag känner mig fan inte på topp. illa jag vet. men med risk för
att ramla ihop på löpbandet så känns det säkrast att stanna hemma. krypa ner under
ett täcke i soffan. myspys.
sörjer mina fina grå skor
de gick paj under min promenad med becka. gick till H&M för att reklamera dem.
ville ha ett par nya. men med my luck så finns det självklart inte. stod och velade
om vidare jag skulle lämna fram mitt personalkort eller inte. 129 kr tillbaka eller
97 kr tillbaka. kan inte med att dra en fuling trots min kris på kontot, så lämnar
snällt fram personalkortet.
trettio kronor hit eller dit tänker väl ni. men trettio kronor kan göra stor skillnad.
gick till åhlens. din sko. men inget föll mig i smaken. buhu. vill ha mina sneakers.
det oundvikliga hände
personer för killarna att konversera med. de ger sig på mig. frågar vilken skola jag går
på. när jag säger högskolan tror de mig inte. nej jag vet, jag ser ut som att gå på högstadiet
snarare. killen frågar om han får mäta min tofs med den mätstock (!?) han har med sig.
en av killarna frågar om jag kommer ha honom som elev på förskolan och jag svarar ja,
eftersom han verkar gå nedåt i åldrarna. ett slag under bältet, men förtjänat. när de
äntligen ska hoppa av, strax innan getinge bestämmer de sig för att åka en bit till. till andra
änden av getinge. lucky me. jag stirrar ut genom fönstret i hopp om att få vara ifred, men
då säger den ena killen, "du emma". och jag vänder mig mot honom, frågande. både han
och jag inser att jag aldrig sagt mitt namn. ödets nyck. de hoppade av och vi tog hand. jag
blev bjuden på fest men tackade snällt nej. några få minuter av lugn lade sig i bussen,
nu är det snart dags för nya skrik och högljudda röster. men det är ok - för de två älskar jag!
pappa hade flippat. flera gånger om.
doser av damp, adhd och beter sig allmänt förjävligt. sjunger manboy, skriker, trakasserar
samtliga i bussen, rapar vitlök och luktar svett. hade pappa suttit med på bussen så hade
han fan flippat. han hade kastat ut pojkstollarna med huvudet före. han hade aldrig
tolererat det. jag gör det inte heller. men jag är som alla andra för feg för att säga ifrån.
rädd för att åka på en käftsmäll eller bli utskrattad. de enda som hörs och syns är de två
killarna. vi andra är tysta och försöker göra så lite väsen som möjligt för att slippa få en
idiot i knät.
snälla slöinge kom nu.
jag har gjort det igen
resan är nu HELT betalad! så TUNISIEN here we come! 5 juni kan inte vara mer
lockande nu!
söndagskväll och utbudet suger som vanligt
men nej nej. visa skit som jersey shore, wallander och sletna komedier. antar att jag får
förlita mig på mina alltid lika pålitliga skivor.
and the winner is . . . trumvirvel . . TWILIGHT! haha. nej inte ikväll med. det hade varit
ett rop på hjälp.
the hangover it is.
peace out bitches! ♥
pappa har alltid rätt?
history repeats itself?
1994-10-11 mamma opererar bort en leverfläck vid sidan om naveln. besked två veckor
senare. CANCER. malignt melanom.
1996-12-02 efter två års kamp och 36 år gammal tar hon sitt sista andetag. lämnar pappa
med fyra barn. och en ny kamp börjar.
2010-03-29 den nya hudläkaren reagerar på min leverfläck på magen. vid sidan om naveln.
han menar att den kan förändras på lång sikt och därför bör tas bort genast.
och det sjuka är att jag vill inte. kalla det fåfänga. kalla det dumhet. kalla det vad du vill. jag
vill inte. under åren har jag tagit bort sex leverfläckar. samtliga godartade. jag vill inte mer,
vill inte bli mer ärrad.
därför har jag fått en utskällning av pappa, visserligen med en mild ton på rösten men hans
åsikt var väl betonad. hade mamma tagit bort sin leverfläck på magen tio år tidigare så
hade våra liv sett annorlunda ut.
ändå vill jag inte..
gammal och tråkig.
vad har hänt? känner inte igen mig själv. vad hände med partytjejen? eller har
hon egentligen aldrig funnits. hemmatjej. ensamvarg. men ensam är inte stark.
vill leva studentliv. vill inte leva studentliv. vill leva studentliv. vill inte leva studentliv..
OKEJ. nu räcker det med depp, självömkan och stänga ute folk. våren är här och
emma ska blomma igen!
ska se mig i spegeln varje morgon och upprepa mitt mantra "du SKA blomma igen!"
det är konstigt
med risk för ett depressing inlägg.
där var 0% luft och köra på fälgen. hängde fram och stod upp och cyklade hela
vägen från förskolan i hopp om att jag belastade framhjulet lite mer. när jag väl
är framme vid min destination känner jag mig väldigt malplacerad. folket som kom
dit kan ha fått felaktiga uppfattningar om min vistelse där. vi får väl se hur skvallret
låter om någon vecka. redan då borde jag alltså ha vänt i dörren. en av mina värsta
farhågor blev sann. slap in the face. hard on. dags att vakna upp emma. och inte
nog med det. de hade mage att komma med en skrattretande förfrågan. aldrig i livet.
och det sa jag med. tyst. inne i mitt huvud. kom med en undanflykt och skyndade mig
därifrån. förödmjukad. men nyttigt?
jag lyckades gå vilse på galgberget. tror jag lyckades virra in mig på militärens
övningsområde. inte så lyckat kanske. men det gick bra. jag hittade hem. OCH jag
hittade en favoritpromenad.
nu ska jag ta en walk down memory lane. ska lipa till titanic. för programmen på tv suger.
tre timmar of killing time. CHECK.
ibland känner jag mig vuxen
och ibland inte. idag var en av de bättre dagar då jag faktiskt kände mig äldre än
jag egentligen är. och det var förvånande. oftast brukar jag känna mig yngre. betydligt
yngre än mina 24 år. tror jag har fastnat i min utveckling någonstans på vägen.
och jag är fortfarande så sjuuukt förbannat sugen på choklad. men det är nog bara för
att jag är trött, lite hängig och uttråkad. bättre att ge mig ut på en promenad.
klockan är snart tre. och det är dags för en dos sol.
